Askotan, hitzak gazteleraren moduan esaten eta idazten ditugu, baina oker. Benetan nola idazten diren ikustean, jendea harritu egiten da. “Euskara arraroa da” esaten dute. Ez dakite, ordea, hitz horiek beste hizkuntzatan horrela idazten direla ere. Hona hemen, ingelesak eta euskarak antzekotasuna duten adibideak:
♦ armchair (arm+chair) = besaulkia (beso+aulki)
♦ girlfriend (girl+friend) = neskalaguna (neska+lagun)
♦ password (pass+word) = pasahitza (pasa+hitza)
♦ iMMigration = iMMigrazio (iNMigrazio). Frantsesez iMMigration.
♦ orchestRa (“orKestra” ahoskatua) = orkestRa (orkesta). Frantsesez orchestRe.
♦ cRocodile = kRokodilo (kokodRilo). Frantsesez kRokodile.
♦ settings = ezarpenak (to set= ezarri)
♦ profile =profil (perfila). Frantsesez profil.
♦ bookshop (book+shop) = liburudenda (liburu+denda) [library=liburutegi edo biblioteka]
♦ ashtray (ash+tray) = hautsontzi (hauts+ontzi) [“hauts” baino, ash errauts da, baina tira, nahiko hurbil dabil]
♦ adjective = adjeKtibo, subject = subjeKtu, object = obejKtibo.
♦ Ordenari dagokionez, ingelesarekiko paraleloa da kasu batzuetan (gaztelaniarekiko ez bezala):
Moe‘s tavern (1 2 3) = Moeren taberna (1 2 3) [ La taberna de Moe ] ( 3 2 1 )
Alemanieran ere orden hau jarraitzen da:
Moes Kneipe = Moeren taberna
Mädchens Buch = neskaren liburua
Corn flakes (1 2) = Arto malutak (1 2) [Copos de maiz] (2 1)
♦ I’m cold = Hotz naiz (Hotza dut), I’m hungry = Gose naiz (Gosea dut)
♦ to profit = profitatu (Berri txarrak-en Oreka abestian aipatzen dute). Frantsesez profiter.
♦ risk = ar.risk.u
♦ charm (xarm ahoskatua) = xarma. Frantsesez: charme
♦ quay = kai. Frantsesez: quai. Alemanieraz: Kai (alemanieraz sustantiboak maiuskulaz jartzen dira).
♦ trick = trikimailu
♦ housewife (house+wife) = etxekoandre (etxeko+andre)
♦ independIente = independient
♦ estaTistika (estaDistika) = staTistics. Frantsesez: staTistique. Horregatik da EustaT (eta ez EustaD).
♦ jeloskor = jealous, jelosia = jelousy
♦ isolatu = isolate. Frantsesez: isoler
♦ harpa=harpa (arpa, gaztelaniaz h gabe). Frantsesez: harpa
♦ fier=fier (fuerte, orgulloso). Frantsesez.
♦ anana=ananas. Frantsesez eta alemanieraz. Argentinan eta hego amerikan ere “anana” esaten diote.
♦ natura=natura. Italieraz.
♦ landa=landa. Italieraz. (ez dira erabat berdinak, baina oso-oso antzekoak. Euskarazko “landa”n belarra egon ohi da eta italikoan, sasiak edo lokatza.